Förra veckan berättade Dagens Nyheter andlöst hur den paraguayanske fotbollsspelaren Roberto Acuña hade försökt stämma träff med tidningens fotograf klockan ett på natten för att ”lära känna” henne lite bättre. Fifa-värden för Paraguays landslag, Manuel Hoffmann, kontaktade DN-fotografen Emelie Asplund å Acuñas vägnar. DN:s utsände var som bekant på plats i Århus för att bevaka träningsmatchen mellan Danmark och Paraguay.

Snabbt nådde denna storm i ett vattenglas orkanstyrka. DN-redaktionen inledde genast utgivning av artiklar på engelska och spanska. VM-organisationens vice ordförande Wolfgang Niersbach intog pudelställning och frågor väcktes om inte Fifa-värden skulle få sparken för sitt tilltag. Acuña-gate var ett faktum.

Resultatet blev ett oheligt hopkok av sensationsjournalistik och könsmaktsteori. Till hälften obligatoriska helsidesbilder av en jagad stjärna och till hälften malplacerade hänvisningar till ”strukturer” som kan ha skapat förutsättningarna för skandalen.

Könsdiskriminering var ett spår som omedelbart lyftes fram. Tidningen åberopar artikel 7 i Fifas uppförandekod, där det står att ”den som arbetar för eller representerar Fifa [inte får] agera så att någon diskrimineras utifrån kön”. Hur Asplund diskriminerats utifrån kön förklaras dock aldrig. Menade DN på allvar att Acuña skulle vara tvungen att ragga upp minst lika många män som kvinnor? Men det här spåret övergavs snabbt, om än motvilligt.

Ett annat spår ledde raka vägen tillbaka till ett hett samtalsämne inför fotbolls-VM, nämligen kvinnohandel. Den 2 juni intervjuar Dagens Nyheters Brysselkorrespondent Marianne Björklund den svenske justitieministern Thomas Bodström. Han tyckte självklart att det hela var ”upprörande och förolämpande”, och försäkrade att sådant ”aldrig” skulle kunna hända i det svenska landslaget. Den svenska kulturen är annorlunda, menade man.

(Journalisten Björklund och politikern Bodström har tydligen förträngt att tre spelare från det svenska ishockeylandslaget förhördes februari 2005 efter att ha anklagats för sexuellt utnyttjande av en alkoholpåverkad 21-årig kvinna på ett hotellrum i centrala Stockholm.)

Björklund skriver vidare att Bodström ”har starkt drivit att kvinnohandel måste bekämpas inför fotbolls-VM. Och på hans initiativ var frågan uppe på dagordningen under torsdagens möte [med EU:s justitieministrar]. Bodström driver linjen att den svenska lagen som förbjuder köp av sex också gör det lättare att bekämpa människohandel.” Enligt Björklund tror Bodström ”att fler EU-länder kommer att gå Sveriges väg och förbjuda köp av sex.”

I och med detta blir ett taffligt raggningsförsök utgångspunkten för en diskussion om sexköpslagstiftningen inom EU. Man tar sig för pannan.

Faktum i denna historia är att Acuña accepterade nobben, och Fifa-värden bad om ursäkt några timmar senare. Där hade Asplund och DN kunnat sätta punkt. Inte nog med att DN istället valde att sparka igång ett drev och utmålade Acuña som en sexuell vilde på tidningens förstasida. Försöken att sedan koppla denna petitess till könsdiskriminering och människohandel är ett publicistiskt haveri. Värre blir det om detta rop på vargen medför att läsarna tar lättare på framtida rapportering kring dessa frågor. Men på Dagens Nyheter tvivlar man inte en sekund på nyhetsvärderingen.

Nyhetschefen på DN Mats J Larsson berättade för tidningens läsarombudsman Lilian Öhrström att historien hade ”ett stort allmänintresse” och tillade att han ”sällan känt [sig] så säker i nyhetsvärderingen som i detta fall”.

Läsarna gjorde dock en annan bedömning. ”Flera läsare som alltid känt sig stolta över sin tidning uttrycker sorg över nyhetsvärderingen”, skriver Öhrström i sin senaste spalt.

Med andra ord slutade Dagens Nyheters flört med sensationsjournalistik för att ragga fler läsare i tider av nyhetstorka precis som Roberto Acuñas taffliga påstötning. Med nobben.