Den 7 juni avslöjade Svenska Dagbladet att regeringens diskrimineringsutredare, Masoud Kamali, för ett par månader sedan, blev överfallen på väg hem från tågstationen i Uppsala. Artikeln tycktes vara belastad av flera journalistiska brister, varför NMI kontaktade SvD-journalisten som skrivit den, Josef El Mahdi.

NMI ställde i ett mail ett antal frågor gällande den journalistiska processen bakom artikeln. Bland annat för att få klarhet i om SvD hade frågat Kamali om eventuella fysiska spår av överfallet, såsom foton på skadorna eller läkarintyg. Frågorna gällde också om Josef El Mahdi hade fått klarhet i varför Kamali valde att offentliggöra händelsen först två månader efteråt, och just nu. Vad låg bakom oviljan att polisanmäla övergreppet när det inträffade? Kamalis förklaring om att han ville beröva rasisterna möjligheten att fira överfallet som en seger ger inte ett fullständigt svar på vad som plötsligt hade förändrats nu. SvD:s El Mahdi brydde sig dock inte om att ställa dessa grundläggande frågor. NMI underströk att granskningen inte var ämnad att ifrågasätta Masoud Kamalis berättelse, utan snarare att bringa klarhet i det resonemang som låg bakom SvD:s rapport.

Men när Josef El Mahdi konfronterades med frågetecknen kring sin artikel, lät han meddela att han “av princip” svarar “endast på frågor från journalister, akademiska forskare och vanliga läsare”. Vidare hette det, i El Mahdis email, att han inte följer upp frågor från “politiska aktörer, PR-byråer eller lobbyister då jag inte vill att mina uttalanden ska användas som politiska slagträn”.

Josef El Mahdis svar väckte viss förvåning, med tanke på att han, innan han anställdes avSvenska Dagbladet, var en del av något som heter ”Quick Response” - en organisation “som granskar den svenska medierapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet”.

El Mahdi och hans kollegor satt och “ringde upp journalister för att förstå hur de resonerade och för att fråga varför de valde att inte ställa upp på grundläggande [journalistiska] principer”.

En reporter som intervjuade Josef El Mahdi när han verkade på “Quick Response”, skrev att gruppens strategi var att “provocera fram” diskussioner mellan journalister och mediekonsumenter om hur man kunde åstadkomma en kvalitetshöjning av svensk journalistik.

Det är oklart om El Mahdis ovilja att ta kritik och debattera journalistiska brister har något att göra med att han numera – i motsats till sin roll hos “Quick Response” – sitter på mottagarsidan, och själv utgör föremål för kvalitetsgranskning.

Massoud Kamali ska för övrigt utfrågas i P1:s lördagsintervju.